Cirkushest

Då var dagen kommen när man återigen står utan arbete. Gjorde mitt sista skift idag och det var med blandade känslor. Trist att lämna kollegorna som man slitit med i vått och torrt. Oftast torrt dock, haha. Men det ger mig även chansen att göra det jag har velat göra ett bra tag. Fara och resa. Frågan är hur länge det nu blir?! Och vem som följer? Om någon följer? *blyg* .. Jocke vet jag. Alla ni andra är såklart mycket varmt välkomna.

Nog om det. Varför sörja när man kan supa? Och det är just vad det blir! Daiven har ju ställt till med kalas ;D Så det här har jag inte tid med längre. Man måste`ju hinna bli asad. För allt annat vore väl fiasko?

Men då ses vi i dimman då? Jag lär dock inte komma ihåg det imorgon.

/Finanskrisens första yxioffer